dreaming of revelry.

Veckoplaneringsmöte i soffan på V-dala.
2009-03-02

Närvarande:
Josefina
Michel
Sanna

Protokollsanteckningar:
Tisdag - Aktivitet på olika orter
Onsdag - Bullbak hos Michel (Sanna vill inte baka bullar, utan Mariannekladdkaka. Men äta bullar tänker hon visst göra.)
Torsdag - Stocken (Josse ska inte bli full.)
Fredag - Club Evening på Norrlands (Sanna ska gå all in och Michel viker iväg på kryssning.)
Lördag - Dodgeball (för samtliga) och Rockgask (för Sanna och eftersläpp för övriga mötesdeltagare.)

♥ Uppsala.


piri piri.

En för jävla bra helg i Stockholm. Nöjesguidens prisgala med SDA. Dodge i vinterväder. Soffhäng följt av dB slussen. Barnvagnspromenad i solen med skruttunge.

Missförstå mig inte. Min förälskelse i Uppsala är och förblir total. Jag säger bara att jag längtar hem lite ibland. För att inte tala om hur jag börjar längta till sommaren i storstan.

Parkhäng. Lördagsdodge på söder. Festivalgalenskap. Herregud - ölhäng på debasers uteservering!

Å. Snart så.

det finns bara kärleksbrunnar på gatan där jag bor.

Under min första termin flängde jag fram och tillbaka mellan storstan och studentstan i princip varje helg. Totalt spenderade jag fyra hela helger i Uppsala förra terminen.

Den här våren är annorlunda. Det här är för bra för att missa.
Jag stannar här, så gott det går.
För jag är lite förälskad i Uppsala.

Och jag går inte på A-brunnar.


bortsprungna katter ropar tillbaks!

Det är helg. Det är eufori. Det är samba. Det är så jag säger det.


och jag behöver en smäll på käften för att komma i rätt balans.

Håkan är tillbaka i mitt liv och jag smälter av hans poesi.


that is what we are.

Åter en fulländad helg är till ända. Efter rekordlång tid spenderad i Uppsala, for jag i torsdags hem till radhuset i Tyresö och vilade upp mig tillsammans med familj och hembakad pizza. Well, tillslut var jag ju utvilad, så då var det bara ut på stan och förbränna det nyförvärvda springet i benen igen. Debaser slussen har varit kärt saknat och gårdagen spenderades på nämnda ställe. Vilket känns i huvudet idag. Fein kväll dock!

Föresten har jag uppdaterat min spelhylla som numer innefattar både brädspelens spel, Rappakalja och det senaste tillskottet, tillika barndomsklassikern:


And I dare you!

hon som reser.

Jag. Saknar. Ihjäl. Mig.


dra mig baklänges och släng mig i ån.

28,90 kr. Förra veckan kostade min favvosaft bara 18,90 kr. Dom har höjt skiten med 50 %!

Folkes Livs, Uppsala - Världens sämsta rövlivs.


No more Fun for me :(

brevväxla.

Idag har jag ritat en teckning åt min farbror. Den ser ut såhär.


family resemblance.

Nu är det strax dags för veckans ki box pass.

Dad, you're a smart fellow!
And you're a fart smeller Meg.

limited edition.

Foppa och Mats Sundin var väl de mest eftertraktade hockeybilderna? Och självaste Pokémon var väl högst värderad bland Pokémonkorten? Jag vet inte säkert. Något som jag vet säkert är dock att detta är det koolaste och mest åtråvärda samlarkortet in the glorious world of dodgeball.


söndag, bedårande söndag.

SOM jag älskar veckans mest ambitionslösa dag. Kroppen är matt efter helgens aktiviteter och hjärnan är närmast ur funktion. Men det gör inget. Faktum är att det är precis som det ska vara. För på söndagar är det helt OK att inte göra ett ynkaste skit. Eller så gör man som jag och käkar brunch med mamsi och papsi, småhandlar på IKEA och storhandlar på Willys.

Åh söndagar!

våld löser inget.

Jag är en bitter cykelägare. Varje gång jag går förbi cykelstället på väg ner på stan stinger det till i kroppen. Där står hon, låst. Jättelåst. Låset har krånglat ända sedan Mathias var tillfällig delägare till henne och den senaste veckan har jag varit senkommen till flera föreläsningar för att jag, i min stress, glömt bort att jag inte ens får in nyckeln i låset. Efter några minuters envist meck, har jag utan cykel och med andan i halsen fått pinna ner till Ekonomikum med ilfart.

Igår införskaffade jag dock en låsspray på Clas Olson för 14,50 och såg framför mig hur låset, endast vid åsynen av sin frälsare, skulle poppa öppet. Icke. Jag förbrukade halva flaskan, vred, ruckade och bankade på nyckeln tills fingrarna skavde. Men jag fick inte upp det förbannade låset. Så, med nyckeln fortfarande i, riktade jag tillslut en väl preciserad spark mot låset.

BAM!


Nu är jag en bitter cykelägare med ena halvan av cykelnyckeln på nyckelknippan och andra halvan i låset.

ödmjukhet.

Simon är 6 år gammal. Sen 1,5 år tillbaka kämpar han mot leukemi. Hans pappa är en barndomsvän till min bror, en vän till familjen. Jag har läst både Micke och Åsas (hans fru, Simons mamma) bloggar idag och det är svårt att föreställa sig vad de går igenom. Jag har läst om både Simon och andra barns kamp mot den förjävliga cancern och tårarna har strömmat. Jag hoppas hoppas hoppas att Simon och de andra barnen snart vinner mot sjukdomen. Jag hoppas att de snart kan få leva som barn igen.

Familjen Wallenholm, jag tänker på er.

Barncancerfonden.

pow!

Män som svettas nåt kolossalt på gympapasset. De svettas så att det droppar och bildas små hala svettpölar på golvet. Man tittar lätt äcklat på karln med genomsur t-shirt och hoppas att man slipper göra armhävningar över hans utsöndringar.

Igår var jag äcklig.

Jag svettades så att det droppade och bildades små hala svettpölar på golvet. Jag kände medmotionärernas lätt äcklade blickar där jag stod med genomsur t-shirt och jag såg hur de hoppades att de skulle slippa att göra armhävningar över mina utsöndringar.

Ki box pass på Friskis är helt jävla underbart. Aldrig någonsin är jag närmare döden än under ett box-pass, och aldrig någonsin är jag så nöjd med livet när jag går ut genom Friskis dörrar.

det här är ingen jäkla matblogg.

Inte heller är det en blogg där jag fotar precis allt gör, har på mig eller förtär. Det är är en blogg fylld med skitsnack och skitsnack allena. Och varför jag publicerar följande bild, och anledningen till denna hajpade matfixering är följande. När jag i slutet av månaden sitter med skafferiets bottenskrap på tallriken framför mig, ska jag titta tillbaka på dessa bilder, minnas hur gott det var, och ge fan i att springa och köpa avancerad och dyr mat så fort pengarna rullar in. Jag ska minnas hur jag de senaste veckorna har överlevt genom att reducera mitt öldrickande (smärta!) och rensa frysen på ätbara ting (frost). Jag ska alltid äta skitmat. Alltid.


Ungstekt kycklingfilé med quinoasallad, svarta bönor, avokado, rödlök och gurka.

Beskåda. Noga och länge Sanna.
Gå sedan och laga till ett lass makaroner, prutta på sparsamt med ketchup och NJUT! (Kom igen, försök åtminstone)

pasta och ketchup.

Jag är trött på skiten. Jag är trött på fiskpinnar, havregrynsgröt, stuvade makaroner och köttbullar. Jag är trött på nudlar. Och såhär precis efter att CSN har rullat in unnar jag mig att vara trött på skiten. Såhär precis efter att CSN har rullat in äter jag halloumi och färdigskuren frisésallad.



Tills jag om en vecka är utfattig och tillbaka på studentkost igen.

you stupid fuck.

Dödsångest. Tjugo minuter av kallsvett och isande livsrädsla. Jag cyklade fram och tillbaka till ICA Väst utan kontroll över cykeln. Fordonshelsiket styrdes totalt och fullt ut av moddspår och isfläckar, vilket fick mig tänka på vem som skulle få min gamla potta när jag dör i diket mellan Flogsta och Triangeln.

vad är konst?

Fick ett brev av min farbror, tillika favoritkonstnär, idag. I kuvertet hade han lämnat ett kollage. I sin enkelhet och färggladhet är det konst för mig.


min koncentrationsnivå i bilder.

Dagens föreläsning var mäkta intressant.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0