rockaroo

ja hej igen.

jag har härmed avverkat dag två på min karriärskurva och jag är nöjd. så nöjd.

ett.
jag är inte omgiven av flourescent "dagsljus" mellan Klädbutikens krympande cementväggar.
mitt skrivbord på nya kontoret står vid fönstret. (FÖNSTRET! alldeles äkta och prima dagsljus! hah!)
 
två.
jag kommer ha ett sådant där Liv då jag inte längre slavar mellan 10 och 19.30.
istället skränar väckarklockan klockan Mörker och jag får treva mig fram på nattygsbordet för att få Titti, Roger och Gert att hålla käften. förlåt - näbben. sånt tugg kan ju inte en vältalad affärskvinna som jag bruka heller. Hursomhelst, detta lilla irritationsmoment vägs helt och håller upp mot förmånen att sluta ett gäng timmar tidigare och därmed ha fri tid till en fritid.

tre.
jag springer inte längre benen fördärvade (jag har redan korta ben, det är väl straff nog?) eller stressar mellan larmninggalgningkassaotrevligakunderochbarnskrik.

jag har egentligen suttit och gjort [ingenting] dessa två dagar. och det får jag betalt för. massvis dessutom. 

tills vidare, fred ut.