rockaroo

vi hade just anlänt till stopp nr. två på lördagskvällen, Riche. en ansedd bar med anständigt folk (beror på om man klassificerar medelålders affärsmän med ett gott öga till lammkött, som anständiga). i vilket fall som helst, stod jag vid lilla baren och utbytte livserfarenheter med en affärsman av den yngre åldersrangen (30+). inget konstigt där. och eftersom det dagen efter löning var det givetvis konservburkstrångt. jag hade människor flåsandes från alla väderstreck. som det ska vara, det vill säga.

men det var något som stod ut från mängden. eller, stod upp från mängden snarare. upp från mängden och frekvent pockandes på min baklykta. jag noterade det som snabbast men var alltför uppvindlad i min diskussion om Telia skulle säljas till franska Telecom eller ej, så pockandet fortsatte ostört en bra stund innan jag tillslut hade proved my point i diskussionen med Affärsman av den yngre åldersrangen.

jag tog en sipp av min Alabama Slammer utan amaretto och liksom frös till när jag kände hur pockandet övergick till ett innerligt obehagligt, konstant tryck. det där trycket känner vi tjejer igen, det finns bara en orsak till just det specifika trycket. eftersom jag, på grund av multipel väderstrecksomringning inte kunde vända mig om, sträckte jag sakta men bestämt ner mig hand och kände efter.

mina damer och herrar,

det var en kalsongbefriad penis.